Swedish - John Smallman: February 2012

Tiden är som en oändlig nedtrappning av verkligheten

02/15/2012

Att vänta, samtidigt som förväntningen och upphetsningen tilltar, är svårt för er. Ert tålamod har testats rejält under de senaste åren då ni har sett fram emot och förberett er för mänsklighetens uppvaknande, och då ögonblicket för denna fantastiska händelse kommer än närmre, ökar era nivåer av stress och spänning. Detta är oundvikligt, men fortsätt att fokusera på dess oundviklighet. Gud har lovat det, och så kommer det att ske, precis som planerat.

Er andliga utveckling har avancerat långsamt men stadigt i eoner, med tillfälliga felsteg och avledningar, men under de senaste tre eller fyra århundradena har hastigheten av era framsteg accelererat exponentiellt, fastän det kanske inte verkar så för er, och ni närmar er nu den nivå som ni kommer att vakna från och upptäcka vilka under ni har åstadkommit. Från nästan total okunnighet, tillsammans med enbart grundläggande reaktionsmönster, har ni gått framåt mot en medvetenhet av kärlek, medlidande, samarbete, och vänlighet och har börjat använda dessa begrepp för att ägna er åt varandra oftare och oftare, och gläds åt hur otroligt effektivt de hanterar varje sorts problem och situation som ni måste klara av i era dagliga liv. Eftersom ni bevisar detta genom att leva det, lär andra sig att göra detsamma, och så bokstavligen exploderar dessa extremt effektiva begrepp in i det mänskliga medvetandet över hela planeten och omsätts i praktiken för att föra fram de viktiga förändringar som kommer att möjliggöra och få till stånd fred och välstånd för alla på Jorden.

Det har tagit mänskligheten lång tid att nå denna etapp eller nivå till sin pågående utveckling, men det är ett steg från vilket reträtt eller bakåtskridande är omöjligt, och perspektiven som kommer att öppnas för er är verkligen magnifika. Att vakna upp till ert gudomliga och naturliga tillstånd av att vara fullt medveten kommer att expandera er medvetenhet och kunskap bortom allt igenkännande jämfört med det begränsade tillstånd som ni för närvarande har tillgång till att utnyttja av dem. I ert uppvaknade tillstånd kommer förmågorna hos till och med de mest intellektuellt begåvade och enastående av er, som ni nu upplever tillvaron, att uppfattas som att vara helt betydelselösa, faktiskt inte som någon merit alls förutom den hjälp de har gett er vägen till uppväckthet när ni tillfälligtvis väljer att använda dem för detta stora ändamål.

I ert uppväckta och naturliga tillstånd kommer Kärleken som Guds famntag håller er i för evigt att fylla er med Hans visdom och de oändliga möjligheter som Han besitter så att ni med-skapar den eviga glädjen och välbehaget av allt med Honom. Det kommer inte att finnas några problem med ego-drifter som försöker söka uppmärksamhet genom att vara först eller bäst, därför att vetskapen att ni alla är ett – och för evigt i upplevelse av det tillståndet, och det kommer att vara oändligt och exstatiskt – kommer glädje konstant att skapas för alla, i ett behagligt tillstånd av samarbete som övergår varje beskrivning som skulle kunna ha mening för er då ni är begränsade av den inskränkta naturen av illusionen.

De av er som tänker på det undrar vad i hela världen som skulle kunnat ha övertygat er om att separera er själva från er kärleksfulla Skapare över huvud taget. Livet i illusionen, för att verkligen uttrycka det milt, är inte förfärligt tillfredsställande, och all den information ni får från de andliga sfärerna säger er att tillvarons gudomliga under i Verkligheten, i ett med Gud, kan rimligtvis inte förklaras för er eftersom att faktiskt uppleva detta tillstånd är det enda sättet som det kan förstås. Dock har ni den inneboende känslan av att det existerar att det är Himlen, och att det är ett sant vidunderligt tillstånd och så frågar ni er själva, och varandra, ”Varför i hela världen skulle vi ha valt att lämna det och vara separerade från Gud?” Och det är verkligen en högst rimlig fråga.

I ert naturliga tillstånd är ni oändlig Visdom, oändlig Kunskap, och oändlig Kärlek. Ni har allt och ni behöver ingenting. Men tanken slog er, ”Hur skulle det vara att vara separerad från Gud?” Och omedelbart upplevde ni detta konstiga och ensamma tillstånd eftersom tanken skapar omedelbara resultat. Ja, det är ett inbillat tillstånd eftersom separation från Gud är omöjligt, och utanför Honom finns det ingenting eftersom det inte finns något utanför. Dock blev resultatet – illusionen. Och här är ni bara ett ögonblick senare, och på väg att återvända till Verkligheten.

Tiden är illusorisk; den verkar verklig, och utan den skulle ni inte kunna se, höra smaka, röra, lukta och generellt interagera med varandra och den omgivning som illusionen innehåller. Tiden är som en oändlig nedtrappning av Verkligheten, som möjliggör orsaker att ha effekter, och som ett resultat utvecklas en kedjereaktion av händelser, som fullbordar upplevelsen av illusionen för er. En illusion varar inte! Men när ni synbart är fångade inom den, verkar den ändlös. Den verkar ha börjat för många billioner år sedan, och ändå är den inget annat än en tillfällig villfarelse som inte kan vara. Ni är på väg att vakna upp, ni har inte sovit längre än i ett ögonblick och er glädje kommer att vara så exstatisk. Så slappna av, var kärleksfulla, öppna er själva för er Faders Kärlek så att Den kan fördriva illusionen, och tillåt er själva att vakna upp. Kom ihåg ni har alla en fri vilja, och att öppna er själva för Hans kärlek är att välja att vakna.

Med så väldigt mycket kärlek, Saul.

Översättning: Mariana Ottosson