Sananda 11 november, 2012 Via John Smallman
Släpp ert bagage och förbered er att flyta upp och ur illusionen.
Alla lösa ändar från det väsentliga lösgörandet av negativa känslomässiga energitrådar som har plågat mänskligheten under eoner av tid städas nu undan, och rensandet av lösvirket från gamla känslomässiga band som inte längre tjänar er är nästan slutfört. De mörka energiernas kraftfält som har snarat in er i illusionen – genom att vidmakthålla och stöda slöjan som gömmer Verklighet från er – upplöses stadigt. En ren och frisk miljö för att omfamna och stöda den nya åldern håller stadigt på att etableras. Ljuset av gudomlig Kärlek flammar igenom mörkret, vilket låter öppenhet och genomskinlighet att råda, och ger positiv kraft till alla diskussioner och förhandlingar för att lösa alla frågor som har hållit tillbaka ert ögonblick för uppvaknande.
Ljuset som omger Jorden är briljant och mäktigt fokuserat, och det ser till att uppvaknandet äger rum som planerat. Och detta Ljus kan ses från hela Vintergatan som den fred och Kärlek som Det betyder, vilket skickas vitt och brett för att signalera gryningen av denna nya gudomliga era för mänskligheten och Moder Jord. Den monumentala betydelsen av detta förbluffande uppvaknande in till medvetande av mänskligheten till dess eviga relation med Gud kommer att ytterst förvåna er.
Den större delen av mänskligheten har en tro på Gud, men det är mestadels en tro på en Gud som håller exakt tabulering av synder för var och en av er, och Som, omedelbart efter er kroppsliga död, gör ett kompromisslöst dömande av er brister: En Gud som sedan begär återbetalning för dessa brister som skall göras genom ett offrande, lidande och smärta och tårar. I och med uppvaknande kommer dock insikten att det inte är så, utan istället håller denna Gud er i ett evigt omfamnande av Kärlek, Acceptans, och Glädje, vilket Han delar med alla Hans barn, utan dömande eller undantag av någon sort, vilket kommer att fylla er med outsäglig lycka.
Guds lycka är att se er lyckliga. Det är Hans Vilja. Han skapade er i Kärlek, att vara bekymmerslösa och glädjefulla, och det är till detta tillstånd som ni kommer att vakna upp, och lämna bakom er mardrömmen av illusionen som har orsakat er alla så stor smärta och lidande. Djupt inom er har ni aldrig glömt detta. Inom illusionen har ni dock byggt och vidmakthållit barriärer och skydd mot attacker, och för att vakna upp måste ni ta ned dessa – för de blockerar er vy av Verklighet. Och dessa barriärer är de negativa attityderna och trossystem ni håller, inkluderande tron att ni är syndare som måste straffas innan ni kan inträda i de gudomliga rikena.
Medan ni håller fast vid dessa uppfattningar – mestadels som en sorts ödmjuk botfärdighet och därför att ni har en underliggande känsla av ovärdighet – så stänger ni ut er själva i praktiken från Kärleksfältet med vilket er Fader omger er hela tiden. Ni har hört talas om behovet av att ni ger er till den Gudomliga Viljan, och många av er har tolkat detta i en betydelse av besegrad fiende som ger sig inför en befallande segrare, som önskar att de besegrade ödmjukar sig själva inför honom, erbjuder lydnad, och gör honom till lord och mästare av deras tillhörigheter. Detta är ett ytterst overkligt koncept som ni hittade på för att berättiga ert eget uppförande då ni kämpade emot och misshandlade varandra i otaliga krig under eoner av tid.
Frisläpp dessa dömande attityder och uppfattningen att ni förtjänar återbetalning, och tanken att de som ni ser som mycket värre syndare än er själva måste straffas som ett villkor för er rättfärdigade och hedervärda ersättning. Alla som upplever livet i illusionen har behandlats illa av andra; och likaså, har varit ett instrument för andras vånda och smärta – för allt är en del av den illusoriska erfarenheten som ni uppfann för er själva. Och det är därför att ni har lekt dessa lekar så långe som ett behov för återbetalning och att se andra bestraffade har blivit en sådan ingrodd del av ert kulturella trossystem. Det förefaller ofta som att ni inte kan vara lyckliga såvida inte de som behandlat er illa är allvarligt bestraffade på ett sätt som gör det möjligt för er, och alla som observerar dem, att frossa i deras vånda, lidande och vanära.
Dessa uppfattningar kan inte träda in i Himmelens Ljus! Det finns ingen plats för dem där, och ingen där skulle kunna förstå sådana känslor. Som en analogi: Himlen är högt ovan Jorden, och för att nå den måste ni vara tillräckligt lätta för att flyta upp dit med lätthet. Era negativa attityder och uppfattningar – om dömande, bestraffning, smärta, skuldmedvetenhet, och förödmjukande… av er själva och andra – är som blytyngder som förhindrar hur ni höjs uppåt.
Under dessa slutliga ögonblick innan ert uppvaknande så fokusera er på att släppa allt detta värdelösa och olämpliga bagage. Ni kan inte ta det vidare med er in i Verklighet. Titta verkligen på era spörsmål: särskilt orättvisor som har begåtts mot er som ni absolut inte kan tro att det är rätt att förlåta; och allt annat där ni har en negativ känslomässig laddning. Erkänn dem, erkänn att ni äger dem – och släpp dem! Ni kommer att känna er mycket lättare då ni gör så.
Ni har enorma kvantiteter av spirituell assistans precis där bredvid er, som väntar på er förfrågan om hjälp. Be om det! Ni är litegrann som långvandrare med stora ryggsäckar, tält, och annan kampingutrustning, och ni har precis anlänt till en underbar turistort eller kurort där ni inte längre behöver allt dessa grejer, men ni har inte styrkan att lasta av er allt själva. Era spirituella assistenter är något liknande personalen på kurorten som kommer rusande för att hälsa er, hjälpa er att lasta av, och visa er till era rum, där den närliggande Jacuzzin är fylld med varmt, bubblande, doftande vatten, väntande på att ni skall sjunka ned i dess lugnande famn.
Släpp bagaget – det ackumulerade känslorna från eoner av jordliga resor – och förbered er själva att flyta iväg, upp och ut ur illusionen och in i Himlen där ni är förväntade, och där ett högst sagolikt välkomnande väntar på er.
Er kärleksfulla broder, Jesus.
Svensk översättning: Per Staffan - www.st-germain.se
No comments:
Post a Comment